Tilläggsisolering av fasad och yttervägg på flerbostadshus i Vivalla, Örebro sker ofta på hus där ursprunglig vägguppbyggnad har begränsad isolertjocklek och där drag, kalla innerväggar och höga värmeförluster märks tydligt under stora delar av året. På flerbostadshus från efterkrigstiden kombineras arbetet ofta med översyn av puts, anslutningar runt fönster och balkonger samt förbättring av lufttäthet, eftersom äldre fasader ofta har sprickor, köldbryggor och slitna plåtdetaljer.
Så byggs ytterväggen upp vid tilläggsisolering i Vivalla, Örebro
På flerbostadshus med putsad eller skivklädd fasad börjar arbetet med att befintlig vägg undersöks noggrant. Fuktutsatta partier runt sockel, fönsterbleck, loftgångsanslutningar och takfot kontrolleras först, eftersom den nya isoleringen måste monteras på ett underlag som är torrt, stabilt och bärkraftigt. Löst sittande puts knackas ned, sprickor öppnas och lagas, och eventuella skador i bakomliggande skivor eller regelverk åtgärdas innan den nya fasadlösningen byggs vidare. På betongstomme används ofta ett utvändigt isolersystem med mineralull eller EPS i tjocklekar kring 100 till 200 mm beroende på befintlig vägg och önskat U-värde.
Infästning, skarvar och köldbryggor
Infästningen anpassas efter underlaget. På massiv betong används slagankare eller skruvförband med godkänt infästningsdjup, medan lättare väggpartier kräver annan fördelning av laster. Isolerskivor förskjuts i förband så att genomgående skarvar undviks, och särskild omsorg läggs vid hörn, bjälklagskanter och anslutningar runt fönster. Där uppstår annars tydliga köldbryggor. Smala remsor, sockelprofiler och förstärkningsremsor monteras därför i flera steg. Vid balkongplattor och genomföringar behöver detaljlösningarna vara exakta. Några centimeter fel vid en anslutning kan ge både sämre energiprestanda och ökad risk för fuktvandring.
Ytskikt som klarar väder och rörelser
När isoleringen sitter på plats byggs fasaden vidare med armeringsbruk, glasfibernät och ytputs, eller med ventilerad luftspalt och skivmaterial beroende på systemval. På putsade fasader läggs armeringsskiktet i jämn tjocklek och nätet bäddas in med överlapp enligt leverantörens anvisningar. Torktiderna mellan skikten behöver hållas, särskilt under kyliga och fuktiga perioder. Temperatur, slagregn och stark sol påverkar resultatet mer än många tror. Därför väderskyddas fasadytor ofta etappvis så att bruket inte torkar för snabbt eller utsätts för nederbörd innan ytan har satt sig ordentligt.
Detaljer som brukar avgöra slutresultatet
Fönsteromfattningar, bleck, stuprör, armaturer och ventilationsdon behöver nästan alltid justeras när väggen bygger ut. Fönsterbleck förlängs så att vatten leds ut från den nya fasadlinjen, och droppnäsor formas så att smutsränder och inträngande vatten undviks. Vid takfot förlängs ofta beslag och ibland även taktassarnas avslut, så att övergången mellan yttervägg och tak behåller rätt skydd. Sockeln är en annan känslig del. Där används vanligtvis fukttåliga skivor eller mineraliska system närmast mark, eftersom stänkvatten och snölaster ställer andra krav än högre upp på fasaden.
Det här ingår ofta
- ✓ Kontroll av befintlig fasad, sprickor och fuktkänsliga anslutningar
- ✓ Montering av 120 till 160 mm utvändig isolering på yttervägg
- ✓ Anpassning av bleck, sockelprofiler och detaljer runt öppningar
- ✓ Nytt ytskikt med armeringsbruk, nät och genomfärgad puts
Material
| Material | Mängd |
| Mineralullsskivor 140 mm | ca 320 m² |
| Armeringsbruk | ca 2 200 kg |
| Glasfibernät | ca 350 m² |
| Sockel- och hörnprofiler | ca 140 lm |
-
1
Besiktning av vägg, fasad och anslutningar
Befintliga ytor gås igenom för att klarlägga underlag, sprickbildning, fuktbelastning och vilka detaljer som behöver byggas ut. Även brandavskiljning, utrymningsvägar och fasaddetaljer på flerbostadshus behöver vägas in enligt BBR.
-
2
Montering av isolersystem och förstärkning
Underlaget lagas där det behövs, profiler sätts ut och isolerskivor monteras med rätt infästning och förband. Därefter byggs armerande skikt upp med nät, hörnförstärkningar och extra förstärkning runt öppningar och utsatta partier.
-
3
Ytskikt, plåtdetaljer och avslut
Slutputsen appliceras när underlaget har rätt fuktnivå och tillräcklig hållfasthet. Bleck, genomföringar och avslut monteras så att vattenavledning, rörelseupptagning och lufttäthet fungerar i hela fasadens höjd.
Liknande arbeten på flerbostadshus med äldre fasad
På flerbostadshus med tunn ursprunglig isolering förbättras energiprestandan ofta genom att ytterväggen byggs ut utifrån. Samtidigt behöver fasadens rörelser, fuktbelastning och detaljanslutningar hanteras noggrant, särskilt runt fönster, sockel och takfot. På större byggnader delas arbetet ofta upp i etapper så att ställning, väderskydd och boendemiljö fungerar under hela perioden.
Val av isolertjocklek styrs av befintlig vägg, fasadmaterial och hur mycket utsprång som finns vid balkonger, entréer och tak. Putsade system kräver stabilt underlag, rätt nätöverlapp och kontrollerad torkning. Ventilerade lösningar kräver i stället luftspalt, bärläkt och noggrann tätning bakom skivmaterialet. ROT kan vara relevant när arbetet gäller renovering och energieffektivisering av befintliga byggnadsdelar.
- ✓ Kontroll av puts, betong och underlag före montering
- ✓ Anpassning av fönsterbleck, takfot och genomföringar
- ✓ Isolering som minskar köldbryggor i ytterväggen
- ✓ Ytskikt som byggs upp med nät, bruk och puts i flera lager
- ✓ Hänsyn till Boverket, BBR och fasadens brandskyddstekniska krav
Står du inför ett liknande arbete
Beskriv fasaden och ytterväggarna i formuläret här intill så går det lättare att komma vidare med rätt hjälp för projektet.